dailyprayer

Gud verkar bland himmelens skaror. Han verkar i alla förhållanden, i olika situationer, varje dag. Han vekar i människor, sådana som du och jag, i varje generation, under alla år.
 
Vi lever våra liv under Guds suveräna hand, i omsorg, kärlek och nåd. Och tidens och historiens gång tickar på, i enlighet med hans klocka, exakt som han har bestämt.
 
I din hand ligger mina dagar.
 
Ps 31:15
 

Hopp är en underbar gåva från Gud, en källa till styrka och mod mitt i livets hårda prövningar.

När vi har fastnat i en tunnel av elände, pekar hopper framåt mot ljuset i slutet av den.

När vi är överansträngda och utpumpade, ger hoppet ny energi.

När vi är modfällda, lyfter hoppet vår ande.

När vi är frestade att ge upp, hjälper hoppet oss att fortsätta.
 
Äger jag dig i himlen önskar jag ingenting på jorden.
 
PS 73:25    
 

HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.

Om jag sitter eller står, vet du det, du förstår mina tankar fjärran ifrån.

Om jag går eller ligger, utforskar du det,
med alla mina vägar är du förtrogen.

Innan ett ord är på min tunga, vet du, HERRE, allt om det.
Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
En sådan kunskap är mig alltför underbar,
den är så hög att jag ej kan förstå den.

Vart skall jag gå för din Ande, vart skall jag fly för ditt ansikte?
Om jag far upp till himlen, är du där,
bäddar jag åt mig i dödsriket, är du där.
Tar jag morgonrodnadens vingar, gör jag mig en boning ytterst i havet,
skall också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.

Om jag säger: "Må mörker falla över mig
och ljuset bli natt omkring mig",
så är mörkret inte mörkt för dig, natten skall lysa som dagen
och mörkret vara som ljuset.

Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet.
Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad.
Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl.

Benen i min kropp var inte osynliga för dig,
när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.

Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster.
Alla mina dagar blev skrivna i din bok,
de var bestämda innan någon av dem hade kommit.

Hur outgrundliga är inte för mig dina tankar, Gud,
hur stor är inte deras mångfald!

Skulle jag räkna dem är de fler än sandkornen.
När jag vaknar är jag ännu hos dig.

Herre, du hade alltid kontrollen, vad som än mötte dig. Människors nöd, lidande och smärta. Fattigdom och hunger. Tvivel och misstro. Vrede och hat. Den cynism som ser det goda som ont och som förvränger motiven.

Och när människor kom, ängsliga, rädda och arga, och inte visste vägen, då fanns du där. Du erbjöd dem din kärlek, styrka, förståelse, tröst och inspiration. Och ännu viktigare: din kärlek.

Du hade kontrollen, för du såg längre. Din Faders vilja var tydlig och verklig för dig. Allt annat måste underordnas den. Alltid när du mötte smärta och nöd ledde du människor vidare, bortom det som gjorde ont, mot den kärlek som aldrig släpper taget.

Herre, när jag står inför krisen, inför alla krav på min tid och uppmärksamhet, när paniken börjar piskas fram och jag inte klarar av det, låt mig då ta din hand. Hjälp mig att se vad som är din vilja här mitt i vardagens krav. Visa mig vad som är viktigt i livet. Bevara mig från att vara så upptagen av det som jäktar mig att jag inte har tid för det väsentliga.

Herre, ge mig av din frid!

/Eddie Askew

Som ett sandkorn i en öken,

Gud jag vill tacka dig i alla lägen och under alla tider.

Jag ber dig Gud att du förlåter mig för att jag inte alltid tackar dig under mina svåra tider.

Jag ber dig Gud att du förlåter alla gånger jag tvivlat på dig och frågat: varför gör du så med mig Gud, jag vet ju att du vet vad som är bäst för mig.

Jag tänkte inte på att min prövning var för att komma dig närmare och stärkas i min ande. Jesus lär mig förstå värdet av min prövning så att jag kan tacka dig i alla lägen och under alla situationer.

Låt din vilja ske Gud. Låt din vilja ske.

Amen.

Jesus sade: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila.”

Matt 11:28

Herren stöder dem som vacklar, han rätar krökta ryggar

Ps 145:14

Herren är nära de förtvivlade, han hjälper de modlösa.

Ps 34:19

Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten

Ps 23:2

Jag är ljuset som har kommit hit i världen för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret.

Joh 12:46

... Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd

Joh 10:10

och kasta alla era bekymmer på honom, ty han sörjer för er

1 Petr 5:7

Vem trodde vår predikan, för vem var HERRENS arm uppenbarad? 

Som en späd planta sköt han upp inför honom,
som ett rotskott ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät.
När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.

Han var föraktad och övergiven av människor,
en smärtornas man och förtrogen med lidande,
lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi räknade honom för intet.

Men det var våra sjukdomar han bar,
våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt,
slagen av Gud och pinad.

Han var genomborrad för våra överträdelsers skull,
slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid,
och genom hans sår är vi helade.

Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg,
men all vår skuld lade HERREN på honom.

Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig
och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas,
lik ett får som är tyst inför dem som klipper det,
så öppnade han inte sin mun.

Genom våld och dom blev han borttagen.
Vem i hans släkte besinnar att när han rycktes bort från de levandes land,
blev han plågad på grund av mitt folks överträdelse?

Bland de ogudaktiga fick han sin grav,
men hos en rik var han i sin död, ty han hade ingen orätt gjort,
och svek fanns inte i hans mun.

Jesaja 53: 1 - 9

"... Och jag är med er alla dagar intill tidens slut."
Matt 28:20


Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå förlorade, och ingen skall rycka dem ur min hand.
Joh 10:28


Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.
Rom 8:38,39


Jag känner dina gärningar. Se, jag har låtit en dörr stå öppen för dig, en dörr som ingen kan stänga, ty din kraft är ringa och du har hållit fast vid mitt ord och inte förnekat mitt namn.
Upp 3:8


Kan då en mor glömma sitt barn, så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt? Och även om hon kunde glömma sitt barn, skall jag inte glömma dig.
Jes 49:15


”HERREN går själv framför dig och han skall vara med dig. Han skall inte lämna dig eller överge dig. Var inte rädd eller förfärad.”
5 Mos 31:8


... Gud har själv sagt: Jag skall aldrig lämna dig eller överge dig,
Hebr 13:5


Den som bekänner att Jesus är Guds Son, i honom förblir Gud och han själv förblir i Gud.

1 Joh 4:15


Ända till er ålderdom är jag Denne, och till dess ni blir grå skall jag bära er. Så har jag hittills gjort, och även i fortsättningen skall jag stödja er, jag skall bära och rädda er.
Jes 46:4

Trösta, trösta mitt folk! säger er Gud.
Tala ljuvligt till Jerusalem och förkunna för det
att dess vedermöda är slut, att dess missgärning är försonad,
och att det har fått dubbelt igen av HERRENS hand
för alla sina synder.

En röst ropar i öknen: "Bered väg för HERREN,
bana en jämn väg i ödemarken för vår Gud.

Varje dal skall höjas, alla berg och höjder sänkas.
Ojämn mark skall jämnas, kuperat land bli slät mark. 

HERRENS härlighet skall uppenbaras,
alla människor skall tillsammans se den.
Ty HERRENS mun har talat."

Hör någon säger: "Predika!" Och en annan* svarar: "Vad skall jag predika?"
"Allt kött är gräs och all dess härlighet är som blomster på marken.

Gräs torkar, blomster vissnar, när HERRENS Ande blåser på det.
Ja, folket är gräs!

Gräs torkar bort, blomster vissnar, men vår Guds ord förblir i evighet."

Sion, du glädjens budbärarinna, stig upp på ett högt berg.
Jerusalem, du glädjens budbärarinna,
höj din röst med kraft. Höj den utan fruktan, säg till Juda städer:
"Se, er Gud!"

Ja, Herren, HERREN kommer med makt,
hans arm visar sin makt. Se, han har med sig sin lön,
hans segerbyte går framför honom.

Han för sin hjord i bet som en herde,
han samlar lammen i sina armar, han bär dem i sin famn.
Sakta för han moderfåren fram.

Ingen kan liknas vid Gud

Vem har mätt vattnen i sin kupade hand
och tagit mått på himlens vidd med sina utspända fingrar?
Vem har samlat stoftet på jorden i ett måttkar,
eller vägt bergen på en våg och höjderna i en vågskål?

 Vem har utforskat HERRENS Ande,
och vem kan ge honom råd och undervisa honom?

Vem rådfrågar han, för att denne skall ge honom förstånd
och lära honom den rätta stigen, lära honom kunskap
och visa honom förståndets väg?

Se, folken är som en droppe i en spann,
som ett dammkorn i en vågskål. Kustländerna lyfter han som ett stoftkorn.

Libanons skog räcker inte till offerved,
dess djur inte till brännoffer.

Alla folk är som ett intet inför honom,
mindre än intet och idel tomhet anser han dem vara.

Vem vill ni likna Gud vid, vad vill ni jämföra honom med?

Hantverkaren gjuter en avgudabild,
och guldsmeden belägger den med guld
och smider silverkedjor.

Den som inte har råd att offra mycket
väljer ett stycke trä som inte ruttnar.
Sedan söker han en erfaren hantverkare
som kan forma en avgudabild som inte faller omkull.

Vet ni inte det, har ni inte hört det?
Har inte detta förkunnats för er från begynnelsen?
Har ni inte förstått det alltifrån jordens grundläggning?

För honom som tronar över världen
är dess inbyggare som gräshoppor. Han breder ut himlen som ett flor,
spänner ut den som ett tält att bo inunder.

Han gör furstar till intet och förvandlar jordens domar till tomhet.

Knappt är de planterade, knappt är de sådda,
knappt har deras stam slagit rot i jorden,
så blåser han på dem och de förtorkar,
och en stormvind för bort dem som strå.

Vem vill ni då likna mig vid, så att jag skulle vara som han?
säger den Helige.

Lyft upp era ögon mot höjden och se:
Vem har skapat allt detta? Vem för härskaran däruppe fram i räknade skaror?
Genom sin stora makt och sin väldiga kraft
nämner han dem alla vid namn - ingen enda uteblir.

Hur kan du Jakob säga, du Israel påstå:
"Min väg är dold för HERREN. Gud bryr sig inte om min rätt"?

Vet du inte, har du inte hört att HERREN är en evig Gud,
som har skapat jordens ändar? Han blir inte trött och utmattas inte,
hans förstånd kan inte utforskas.

Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka.

Ynglingar kan bli trötta och ge upp,
unga män kan falla.

Men de som hoppas på HERREN får ny kraft,
de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg utan att mattas,
de färdas framåt utan att bli trötta.

Jesaja 40: 1 - 31

Gör mitt hjärta brinnande av kärleks eld
Så att allt som är dig emot
Måtte sopas bort som aska i blåsande storm.

Heliga Birgitta

När mörkret tränger mig, Herre jag vänder mig till Dig. Ingen annan kan lysa upp tillvaron som Du.

När min Ande är sargad och sjukdom plågar mig, Jag ber Dig Gud, själarnas läkare, hela mig.

När svåra stunder förmörkar min tillvaro, Du Gud är min tillflykt som ger mig tröst och skydd.

När jag är inlåst i min ängslan och mina bekymmer är mig ett fängelse, Till Dig vänder jag mig, nyckeln som öppnar porten och släpper mig fri.

När svårigheter tynger mig och oro är mig ett tungt ok, Du bär mina bördor och Du bär mig. Ty Du är stark Gud, Du är god. Du vakar, skyddar och tröstar. Du helar, upplyser och öppnar.

Hör min bön, Gud. Lätta mig från morgondagens bekymmer. Giv mig Din ro och Din frid.

Amen.

Vet du egentligen hur värdefull du är för Gud?

Han älskar just dig. Ja, vi är så värdefulla att Gud sände sin ende son att dö i vårt ställe (Joh. 3:16).
Du är värdefull i Guds ögon! Du kommer inte bort i mängden. Eftersom vårt värde är så stort behöver vi aldrig vara rädda för de prövningar och svårigheter som vi möter, ja inte ens för hot mot vår person. Inget kan rubba Guds kärlek till oss. ’’Och på er är till och med hårstråna räknade’’ (Matt. 10:30).

Men vi ska för den skull inte tro att detta innebär att Gud kommer att röja alla problem ur vägen. ’’Jag sänder ut er som får bland vargar. Var vaksamma som ormar och oskydliga som duvor.’’ (Matt. 10:16). Den verkliga kvaliteten på din tro visar sig under vardagens slit och släp. De som står upp för Kristus trots svårigheter klarar provet och kommer att få en stor lön.

’’Ja, ni är lyckliga när ni blir hånade och förföljda och man ljuger om er, därför att ni är mina efterföljare. Gläd er då av hela hjärtat! Er lön ska bli stor i himlen. Och kom ihåg att de gamla profeterna också blev förföljda.’’ (Matt. 5:11-12).

Om du verkligen menar allvar och vill leva för Gud måste du vara beredd att TALA och HANDLA på ett sätt som är kanske är främmande för vår allt mer sekulariserade värld. Du måste vara beredd att ge när andra tar, att älska där andra hatar och att bygga upp där andra river ner. Då kommer du få inträde till himmelriket och få allt, medan andra slutar tomhänta.

Glöm inte: DU är unik i Guds ögon!

Om Gud skulle ha haft ett kylskåp, så skulle din bild vara uppsatt på det.
Och om Han hade haft en plånbok, så skulle ditt foto ligga i den.
Gud ger dig blommor varje vår och en soluppgång varje morgon.
Han är alltid där och lyssnar när du vill tala med Honom.
Och glöm absolut inte gåvan Gud gav dig i Bethlehem!
Så här är det min kära vän, Gud är helt tokig i dig!

Låt oss betjäna varandra i kärlek, tala sanning, leva i enlighet med Guds bud och älska varandra. Vår tros gemenskap ska vara en försmak av himlen. Om vi verkligen tror på Guds ord lever vi ut det varje dag. Guds ord är inte bara något vi läser eller tänker på utan också AKTIV HANDLING. Tron måste ha händer och fötter – DINA och MINA!


/Delar ur en text av Jakob Yalgin

Bön är den viktigaste aktivitet vi kan ägna oss åt i livet. Det är först och främst genom bönen som vi bygger upp en relation till vår Far i himlen. Jesus sade: ''När du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din Fader som är i det fördolda'' (Matt 6:7).

Bönen är mer en relation än ett mönster. Den är inte en mekanisk och oreflekterad ström av ord. Jesus sade: ''När ni ber, skall ni inte rabbla tomma ord som hedningarna'' (Matt 6:7). Bönen är ett samtal med vår Fader i himlen. När vi ber talar vi inte till oss själva eller till andra, utan till Gud. Bön är alltså en fråga om gemenskap och relation, och när vi ber är hela treenigheten involverad.

Jesus lärde oss att be bönen Fader Vår (Matt 6:9). Gud är en personlig Gud. Visserligen står Han över all slags personlighet men han är likafullt personlig. Människan är skapad till Guds avbild. Den mänskliga personligheten avspeglar något av Guds natur. Han är vår kärleksfulle Far, och vi har fått den ofantliga förmånen att få komma honom nära och kalla honom ''Abba'' - (det arameiska ordet för vad som närmast kan översättas ''pappa'' eller ''käre far'').

När vi ber, talar vi till en Gud som på samma gång är närvarande både överallt och hos just oss. Han är långt större och mäktigare än hela det universum som han har skapat, och ändå finns han där hos oss när vi ber.

Paulus säger att ''genom honom (Jesus) kan vi (både judar och hedningar) nalkas Fadern, i en enda Ande'' (Ef 2:18). Jesus sade att hans Far skall ge ''allt ni ber om i mitt namn'' (Joh 15:16). Vi har ingen rätt i oss själva att komma till Gud, men vi får lov att göra det ''genom Jesus'' och ''i hans namn''. Det är därför man ofta avslutar böner med orden ''genom Jesus Kristus, vår Herre'' eller ''i Jesu namn''. Det här är inte bara tomma fraser, utan ett sätt att bekräfta att det bara är genom Jesus som vi kan komma till Gud.

Vi tycker kanske att det är svårt att be, men Gud har inte lämnat oss i sticket. Han har gett oss sin Ande för att han skall bo i oss och hjälpa oss att be. Paulus skriver: ''På samma sätt är det när Anden stöder oss i vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord, och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill'' (Romarbrevet 8:26-27).

Bönen är något oerhört viktigt. Det finns många skäl till att vi skall be.

Först och främst är det genom att be som vi upprättar en relation till vår Far i himlen. Ibland säger människor: ''Gud vet ju om allt vad vi behöver, så varför skulle vi behöva be honom om det?'' Men det skulle inte vara mycket till relation om det inte fanns någon kommunikation.

Och det är ju inte bara genom att be om saker som vi kommunicerar med Gud. Det finns fler former av bön: tacksägelse, lovprisning, tillbedjan, bekännelse, lyssnande och så vidare.

Men att be till Gud för speciella saker är en viktig del i bönen. När vi bett om något och ser att Gud svarar på vår bön, stärks vår gemenskap med honom.

Ett annat skäl till att be är att Jesus bad, och han lärde oss att göra detsamma. Jesus levde i en obruten relation till sin Fader. Hans liv var ett liv i konstant bön. På många ställen i evangelierna talas det om att Jesus bad (t ex Markus 1:35, Lukas 6:12). Han förutsatte att hans lärjungar också bad. Han sade ''...när ni ber'' (Matt 6:7), inte ''... om ni ber''.

Om vi skulle behöva ännu fler motiveringar till varför vi skall be, så kan vi komma ihåg att Jesus utlovade belöning till den som ber (Matt 6:6).

Svarar Gud alltid på bön?
På många ställen i Nya testamentet verkar det som om löftena är ovillkorliga. Men om vi ser på Bibeln som helhet så märker vi att det finns en hel del goda skäl till att vi kanske inte alltid får det vi ber om.

Obekänd synd kan orsaka en blockering mellan oss och Gud: ''Se, Herrens arm är inte för kort, så att han ej kan frälsa, och hans öra är inte tillslutet, så att han ej kan höra. Nej, det är era synder missgärningar som skiljer er och er Gud från varandra, och era synder döljer hans ansikte för er, så att han inte hör er'' (Jesaja 59:1-2). Gud har aldrig lovat att höra böner från någon som inte lever i gemenskap med honom. Ibland kan han i sin barmhärtighet svara på en bön från någon som inte tror, men vi har ingen rätt att förvänta oss det.

När människor säger: ''Jag tycker inte att jag når fram till Gud. Det känns inte som att någon är där'', så bör den första frågan till dem vara om de har tagit emot Guds förlåtelse genom Kristus på korset. Skiljelinjen mellan oss och Gud måste brytas ned innan vi kan förvänta oss att Gud skall höra och svara på våra böner.

Det kan hända också oss som är kristna att vår relation till Gud blir störd av synd eller olydnad. Johannes skriver: ''Mina kära, om hjärtat inte dömer oss, kan vi stå frimodiga inför Gud. Och vad vi än ber om får vi av honom, eftersom vi håller hans bud och gör det som behagar honom'' (1 John. 3:21-22). Om vi är medvetna om vår synd eller olydnad mot Gud, måste vi bekänna den och ta avstånd från den för att vår relation till Gud skall bli återupprättad så att vi tillitsfullt kan komma inför Gud.

Våra motiv kan också vara ett hinder för oss att få det vi ber om. Varje bön om en ny Porsche blir inte besvarad! Jakob, Jesu bror, skriver: ''Ni vill ha, men får ingenting. Ni dödar av avund, men uppnår ingenting. Ni kämpar och strider. Ni har ingenting, därför att ni inte ber. Ni ber men får ingenting, därför att ni ber illa; ni vill bara tillfredsställa era begär'' (Jak. 4:2-3).

Ibland blir våra böner inte besvarade därför att det vi ber om inte är bra för oss. Gud lovar bara att ge oss ''goda gåvor'' (Matt.7:11). Han älskar oss och vet vad som är bäst för oss. En god mänsklig far ger inte alltid sina barn det de ber om. Om en femåring vill leka med en vass kniv säger en god far förhoppningsvis nej. Gud säger också nej om de saker vi ber om antingen inte är bra i sig själva, eller inte bra för oss eller för andra människor, direkt eller indirekt, just då eller generellt.

Svaret på vår bön kan bli antingen ''ja'' eller ''nej'' eller ibland ''vänta'', och detta är något vi skall vara oerhört tacksamma för. Om vi genast fick det vi bett om, skulle vi knappast våga be fler gånger. Vem som helst som varit kristen ett tag skulle säkert hålla med om detta. Men det är inte säkert att vi någonsin får veta varför svaret på våra böner ibland blivit ett ''nej''.

Det är därför som Bibelns löften om att vår bön skall bli besvarad ibland är förknippade med vissa villkor. Johannes skriver t ex: ''Om vi ber om något efter hans vilja, så hör han oss'' (1 John. 5:14). Ju mer vi lär känna Gud, desto bättre förstår vi vad som är hans vilja och desto fler bönesvar kommer vi att få uppleva.

Hur skall vi be?
Det finns inget givet sätt att be. Bön är en integrerad del i vår relation till Gud, och därför är vi fria att tala med honom på vilket sätt vi vill. Gud vill inte att vi skall rabbla en massa meningslösa ord, utan han vill veta vad vi har på hjärtat. Somliga tycker att det är till hjälp att ha några huvudpunkter att gå efter, till exempel:

Tillbedjan - Tacka och prisa Gud för den han är och vad han gjort för dig.
Bekännelse - Bekänn din synd och be om hans förlåtelse.
Tacksägelse - Tacka Gud för din familj, dina vänner, att du är frisk och så vidare.
Förbön - Be för dina egna behov, för dina vänner och andra människor och förhållanden.
'Fader vår som är i himlen' har vår Herre själv lärt oss att be.

Varför skall vi be?
Nya testamentet uppmanar oss att ''be ständigt'' (1 Thess. 5:17, Ef. 6:18). Vi behöver inte alltid befinna oss i någon speciell byggnad för att be. Vi kan be på bussen, tunnelbanan, spårvagnen, i bilen, på cykeln, när vi går på vägen, mitt i natten - när som helst och var vi än befinner oss. Men ibland kan det vara bra att sätta av en viss tid när vi vet att vi möts speciellt för att prata med varandra. Jesus sade: ''När du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig'' (Matt 6:6). Själv gick han också bort till en avskild plats för att be (Mark. 1:35). Lika viktigt som att be enskilt är det att be tillsammans med andra, många tycker det är svårt att be tillsammans men det ligger en stor kraft i det också (Matt 18:19, Apost. 12:5).

Bön är något som ligger i kristendomens själva kärna, eftersom bönen är så intimt förbunden med gemenskapen med Gud. Det är därför bönen är det allra viktigaste vi kan ägna oss åt.



Ovanstående text skriven av Jakob Yalgin