Bara hos Gud finner jag ro
Våra jordiska ödemarksupplevelser är gjorda för att utveckla oss till trosmän och troskvinnor.
Låt oss inse det, våra andliga rötter växer bara djupt när vindarna omkring oss är starka.
Ta bort prövningarna och vi blir andliga fegisar. Men ta fram ökenvindarna och vi växer anmärkningsvärt snabbt, när våra rötter gräver sig djupt ner i tron.
Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer min räddning.
Psaltaren 62:2
Du omger mig på alla sidor
Om jag står eller sitter vet du det, fast du är långt borta vet du vad jag tänker.
Om jag går eller ligger ser du det, du är förtrogen med allt jag gör.
Innan ordet är på min tunga vet du, Herre, allt jag vill säga.
Du omger mig på alla sidor, jag är helt i din hand.
Den kunskapen är för djup för mig, den övergår mitt förstånd.
Var skulle jag komma undan din närhet? Vart skulle jag fly för din blick?
Stiger jag upp till himlen, finns du där, lägger jag mig i dödsriket, är du också där.
Tog jag morgonrodnadens vingar, gick jag till vila ytterst i havet, skulle du nå mig även där och gripa mig med din hand.
Om jag säger: Mörker må täcka mig, ljuset omkring mig bli natt, så är inte mörkret mörkt för dig, natten är ljus som dagen, själva mörkret är ljus.
Du skapade mina inälvor, du vävde mig i moderlivet.
Jag tackar dig för dina mäktiga under, förunderligt är allt du gör.
Du kände mig alltigenom, min kropp var inte förborgad för dig,
när jag formades i det fördolda, när jag flätades samman i jordens djup.
Du såg mig innan jag föddes, i din bok var de redan skrivna,
de dagar som hade formats innan någon av dem hade grytt.
Dina tankar, o Gud, är för höga för mig, väldig är deras mångfald.
Vill jag räkna dem är de flera än sandkornen, når jag till slutet är jag ännu hos dig.
(Psaltaren 139:1-18)
Var en fast klippa för mig...
Det vill säga, om vi vill bevara vår glädje i den processen.
Om du är den "super-ansvariga", "jag-kan-klara-det-själv-typen", kommer det att vara en av livets största utmaningar att släppa taget och låta Gud ta kontrollen. men jag bönfaller dig, gör det! Tvinga dig själv att förtrösta på Den som är mycket mer kapabel, intelligent och ansvarig än du.
Vänd ditt öra till mig, skynda till min räddning,
var en fast klippa för mig...
Psaltaren 31:3
Bön en tisdagskväll
Jesus!Du är livet
starkare än döden.
Med dig i mitt hjärta
kan jag inte dö.Herre Jesus Kristus, jag är rädd för mörkret i min själ!
Livet blev inte som jag tänkte mig.
Nederlag och förödmjukelser följer mig.
Men du gick före mig till Getsemane.
Tillsammans med mig vakar du in morgonen bortom mörkret, natten och korset. Låt mig se gryningen födas.Herre, du har dött för mig. Hjälp mig att leva för dig.Det finns ögonblick då man inte längre väntar på någon ljusning. Mörkret är så mörkt att man börjar acceptera det. Gråten och klagan är slut, kvarfinns bara tomheten.
Så plötsligt
I den tomheten
Finns du
Min Herre och min Gud.Just när man inte längre väntar sig någonting, då man kommit till rätta med saknaden och sorgen. Just då händer något. En öppning, en ny inriktning. Ord som förut varit stumma blir levande igen. Pånyttfödelse.O, Herre, famna oss med din trygghet när vi går till vila för natten.
Var hos dem som möter nattens mörker med oro och ängslan,
var hos dem som arbetar i natt, hos dem som dör i natt, var hos dem som föder i natt.
Herre, när vårt liv på jorden är slut, tag oss då i din famn och för oss till ditt rike.
Herre, tack, hjälp och förlåt.
Det omöjligas Gud
Universum är inte för stort för dig, atomen är inte för liten. Skapelsen är ditt verk. Den energi som finns hos minsta partikel är fylld av din kraft.
Din närvaro uppehåller allt, får förändringens hjul att rulla. I liv och död, födelse och förnyelse.
Detta är din värld, och all glädje och allt hopp, allt liv och all smärta är din.
Det omöjliga är sant - mitt i livets kaos, mitt under stjänrnornas ständiga rörelser, där gamla världar dör och nya exploderar till liv, har du tid för människorna.
Herre, när allt är jäktigt och jag kommit till yttersta gränsen i fråga om människor och oväsen eller känslan av stor ensamhet i det tysta rummet, låt mig då känna din närhet.
Hjälp mig att inse att de problem jag möter är de samma som andra möter. Det kan såra min stolthet att inse att jag inte är unik utan att andra har det likadant, men det är också en tröst.
Det är inte så att jag är utvald att ha mer svårigheter än min nästa. Det är bara det att jag lever i en värld där det är så här. Jag får inte alltid ett svar när jag frågar "varför?" men på något sätt får jag kraft att stå ut. Och den kraften kommer från dig, Herre, det omöjligas Gud som kommer till mig där jag står.
Ibland får du allt att lugna ner sig, ibland låter du det löpa på, men alltid får jag din hjälp om jag bara hejdar mig och tar emot den.
Herre, hjälp mig att få perspektiv på problemen. Och hjälp mig att vända mig bort från mig själv mot andra som behöver det, för att delge dem det jag upplevt - att det omöjliga blivit möjligt i dig.
Eddie Askew
Kärlekens höga visa
Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting.
Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.
Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå.
Ty vår kunskap är begränsad, och den profetiska gåvan är begränsad.
Men när det fullkomliga kommer skall det begränsade förgå.
När jag var barn talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga.
Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
1 Korintierbrevet 13
Ett hopp bortom graven...
Ingen människa, hur framgångsrik hon än är i livet, kan proklamera seger över döden genom sin egen kraft. Vi kan klättra på våra stegar av ansträngning, högre utbildning, av ekonomisk välgång, av goda handlingar mot våra medmänniskor, av trofast och flitigt ansvar, av hederlighet i affärer och hög moralisk standard. Men bara genom tron på Jesus har vi försäkran om hopp bortom graven.
När vi nu har dött med Kristus, är vår tro att vi ska leva med Honom.
Romarbrevet 6:8
Jag är den som tröstar er
Du befinner dig kanske mitt iett avgörande val - en tid av djup, sökande kamp i din själ. Gud har gjort det fullständigt klart vad han vill ha av dig och att detta är hans vilja för ditt liv. Men det innebär att ge upp vissa rättigheter du åtnjuter, vissa önskningar som är viktiga och betyder mycket för dig. Att låta Gud få sin vilja igenom kan vara obehagligt.
Jag, jag är den som tröstar er. Vem är då du, att du fruktar för människor som skall dö,
för människobarn som blir som torrt gräs, att du glömmer Herren, din Skapare,
Jesaja 51:12
Är ditt liv som ett rörigt pussel?
Gud skulle älska att pussla ihop ditt livs sönderslagna småbitar. Men han väntar... väntar i sin nåd på den rätta tidpunkten. Tills du är trött på det liv du lever... tills du inser hur det verkligen är. Tills du är trött på att få allt att gå ihop... på att styra ditt eget liv... tills du inser hur du rör till det. Tills du erkänner ditt behov av honom... väntar han.
Ödmjuka er alltså under Guds mäktiga hand, så skall han upphöja er när hans tid är inne.
Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er.
1 Petrusbrevet 5: 6 - 7
Bön under nattlig sömnlöshet
Gode Gud, ge mig bönens Ande, så att jag kan
be i stället för att oroa mig! Tack för att jag har
en skön säng och tak över huvudet och att jag får
bo i ett tryggt och fredligt land, så att jag i alla fall
slipper vara rädd för yttre faror.
Ta hand om mina kära. Du vet var de just nu
befinner sig och hur de har det. Hjälp dem och
bevara dem och låt ingen av dem komma bort
från dig. Sänd din änglavakt till deras beskydd!
Ge mig vishet och klokhet i de problem och de val
som ligger framför mig, så att jag handlar rätt.
Öppna den dörr som du vill att jag skall gå igenom
och stäng alla andra.
Hjälp mig att inte oroa mig för min sjukdom.
Välsigna läkarna och medicinerna och ge mig
tro och visshet om att du vill hela mig. Lägg din
goda hand på mig så att dessa smärtor
försvinner.
Herre, nu har jag vridit och vänt på mig i flera
timmar, men hjälp mig att ändå – genom ett
under – får vara pigg i morgon! Låt mina
malande tankar förvandlas till bön och
tacksägelse, så att mitt hjärta lovsjunger dig
natten lång…
Angelica Fröjmark
Var en fast klippa för mig
När vi faller och ropar till Gud i vår nöd och skam, står det i Psaltaren att han "böjer sitt öra" till oss. Han böjer sig ner för att lyssna. Vi säger: "Fader, jag har misslyckats, jag har misslyckats så förfärligt! Titta vad jag har gjort!" Då lägger han sina armar omkring oss, precis som en jordisk, kärleksfull far skulle göra. Så säger han: "Jag accepterar dig precis som du är. Jag bekräftar att det du gjort är fel, precis som du har bekänt för mig. Nu fortsätter vi, min son, min dotter."
Vänd ditt öra till mig, skynda till min räddning! Var en fast klippa för mig,
Psaltaren 31:3
Hemligheten till ett triumferande liv
Och om vi låter honom fortsätta med det blir vårt liv en lång och mörk tunnel med väldigt lite ljus i andra änden.
Lyckligtvis har Gud gett oss en underbar lösning som kan ändra på detta. Jag kallar dessa tjugo ord för hemligheten til ett triumferande liv.
…jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet.
Filipperbrevet 3:13 - 14
Med alla mina fel...
Det är ju ingen idé att försöka, för du känner mig bättre än jag känner mig själv.
Du vet ju precis hurdan jag är. Du vet om mina förhoppningar, glädjen som bubblar fram när jag mår bra, och besvikelserna och misslyckandena som jag försöker dölja för syns skull. Du vet om de dunkla vrårna och smusten i mitt undermedvetna.
Jag brukar låtsas att det inte finns där, men allt stiger upp till ytan till sist och smutsar ner mitt livs stränder, som oljefläckar som kommer in med tidvattnet.
Ändå älskar du mig, Herre. Jag förstår inte varför, men det spelar ingen roll. Teologerna kanske kan förklara, men jag känner det bara och blir glad.
Eftersom du älskar mig kan jag vara ärlig. Jag kan erkänna misslyckandena och frustrationen, allt som får mig att spänna mig och ropa högt av ilska, hat och skam.
När jag kommer med allt till dig kan du ta hand om det. Om mig.
Det är en sådan lättnad att kunna vara ärlig mot dig. Att släppa rädslan, att inse att min ärlighet inte skiljer oss åt, utan för oss närmare varandra. För jag är älskad, jag har en plats. Jag har ett värde som ingen kan ta ifrån mig, för du älskar mig.
Med alla mina fel.
Det kommer att bli ljusare!
Våren kommer oundvikligen efter vintern. Varje år. Och likaså detta år.
Ösliga dagar, likt nakna kvistar, kommer snart att vara klädda med nytt liv.
Behöver du denna påminnelse idag?
Är du redo för lite solsken på dina skuldror...några gröna skott som sticker upp ur allt det vita.
Ett ljus i tunneln?
Titta! Det finns där i fjärran. Det kanske är litet, men det finns där.
Då bryter gryningsljuset fram för dig och dina sår ska läkas med hast.
Jesaja 58:8
