dailyprayer

Det är viktigt att vi ibland sätter oss ned, tar en lång återblick av vårt korta liv och bara räknar våra välsignelser.

Vad är det för särskilt med oss som gör att vi har blivit beskyddade från regnet som gjort tusentals andra hemlösa?

Vilka är vi, att Han har välsignat vårt hem och beskyddat det?

Vad är det för särskilt med mig, Herre, att du kan ge mig hälsa och styrka så att jag kan utföra mina dagliga sysslor?

Vem är jag att undfå den nåden?

Vad är då en människa, att du tänker på henne, en människoson eftersom du tar dig an honom?

Psaltaren 8:5      

Jesus Kristus står vid dörren. Han håller ut sina sårade händer. Hans fötter är genomborrade och hans kropp svårt sargad. Han säger:

"Jag känner till vilken svår press som vilar på dig. Jag förstår spänningen. Jag känner till dina orättvisa förhållanden. Men låt mig ge dig uppmuntran. Var inte rädd. Se på livet genom mina ögon. Sluta upp med att låta livet skrämma dig. Sluta spring iväg av fruktan. Lita på mig!"

Kasta alla era bekymmer på Honom,

för Han sörjer för er.

1 Petrusbrevet 5:7  

Pärlor är produkter av irritation. Detta inträffar när det kommer in ett främmande föremål innanför en musslas skal,
t ex ett sandkorn.

Den fina känsliga musslan börjar utsöndra en läkande vätska till det irriterade stället och så småningom så blir det en pärla.

Hade inte den där irritationen funnits, hade det inte blivit någon pärla. Men nu blev det irriterande sandkornet en pärla!

Inte undra på att vårt himmelska hem har pärleportar som välkomnar de sårade och slagna.

Silver prövas i degeln och guld i ugnen,
men hjärtat prövas av Herren.

Ordspråksboken 17:3

Två ord kommer att hjälpa dig att hålla ut när du har väldigt lite hopp kvar: accepterande och förtröstan. Acceptera prövningarnas, lidandets, olyckans eller felbehandlandets mysterium. Försök inte att förstå eller förklara det. Acceptera det. Förtrösta sedan frivilligt på Gud för beskydd genom hans kraft, från och med denna stund, fram till evighetens gryning.

För Herren ska ge dig tillförsikt,

och bevara din fot för snaran.

Ordspråksboken 3:26  

Vi är begränsade mänskliga varelser som bara kan se det närvarande och det förgångna.

Framtiden ser lite hotfull ut, så vi behöver hålla i Guds hand och förtrösta på honom så att han kan lugna oss.

Och när vi är envisa och gör motstånd, och han tar tag i oss och skakar om oss för att få vår uppmärksamhet, så blir vi påminda om att det inte är vi som bestämmer.

Gud har en plan för oss, fast den kan verka underlig.

Trots alla risker med att vara i centrum för Guds vilja, är det ändå den säkraste platsen på jorden.

Herren är en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
De som känner ditt namn förtröstar på dig,
ty du överger inte dem som söker dig, Herre.  

Psaltaren 9:10-11  

Käre Gud, jag kommer till dig i min förtvivlan

över att den som står mitt hjärta nära har drabbats av sjukdom.

Ge mig styrka att varje dag

försöka vara en god medmänniska,

så att jag orkar stötta och uppmuntra.

Hjälp mig i nattens mörker

att inte tappa modet

och min tro på dig.

Låt mig känna din närhet

när svårigheterna hopar sig.

Du som själv vandrat genom dödsskuggans dal,

hjälp mig att uthärda allting, bära allting

och hoppas allting så som kärleken gör,

redan här och nu

och in över evighetens gräns.